Vatikanen mäter 0,4 kvadratkilometer, mindre än en tredjedel av Monacos storlek, och är en suverän stat på Tiberns västra strand. Detta lilla område är det som återstår av påvliga stater, som skapades av påven Innocent II (1198–1216) genom att spela ut rivaliserande kandidater till titeln Heliga romerska kejsaren. Före deras erövring av Piemonte på 1860 -talet sträckte sig påvliga stater från Tyrrenska havet i väster till Adriatiska havet i öster och hade en befolkning på tre miljoner själar. Idag är Vatikanen världens minsta stat, med en armé av schweiziska vakter (egentligen främst italienare på tillfällig utstationering) och en befolkning på cirka tusen. De flesta av arbetarna i Vatikanstaten bor utanför och pendlar in till jobbet. Som stat har den allt som behövs: ett postkontor, en järnvägsstation, en helikopterplatta, en TV- och radiostation som sänder på fyrtiofem språk, en bank, ett sjukhus, refektorier, apotek och bensinstationer.
Vatikanens auktoritet fastställdes år 380 e.Kr. när den heliga stolens företräde – Biskop i Rom – officiellt erkändes av västra kyrkan. Som ett resultat är Rom den ”eviga staden” till 1,2 miljarder romersk katoliker världen över. Paradoxalt nog undertecknades 1985 ett Concordat enligt vilket katolicismen upphörde att vara Italiens statsreligion.
Vatikanens härligheter är dess museum, som rymmer Sixtinska kapellet och otaliga konstverk, och Peterskyrkan. Den har plats för en församling på 60 000 medlemmar och är 186 m lång, 140 m bred och 120 m hög. Byggd mellan 1506 och 1615 designades dess magnifika kupol och den fyrkantiga grekiska korsplanen av Michelangelo, som arbetade med den ”för kärlek till Gud och fromhet”-med andra ord, utan lön! Peterskyrkan Michelangelos Pietà (statyn av den sittande jungfrun som håller Kristi kropp) och Berninis bronsskydd (baldacchino) över högaltaret.
I spetsen för Vatikanens administration står påven, med hjälp av sitt statssekretariat under statssekreteraren. Det finns tio församlingar, eller avdelningar, som hanterar prästämnen, som var och en leds av en kardinal. Det viktigaste är församlingen för trosläran, tidigare inkvisitionen. Alla katolska biskopar åläggs att åka till Rom minst en gång vart femte år för att se påven ”vid apostlarnas tröskel”.
Den ledande heliga anläggningen i Vatikanen är Curia, eller College of Cardinals, som består av 226 medlemmar, varav 124 har rätt att välja den nya påven. Efter en påvs död möts elektorerna i konklav och låses in i Sixtinska kapellet tills en ny påve väljs. Efter varje omröstning bränns röstsedlarna och svart rök driver upp från Sixtinska kapellets skorsten. När en ny påve har valts läggs en kemikalie till valsedlarna för att göra röken vit, och den nya påven i hans påvliga regalia dyker upp för allmänheten på piazzaen. Han kronas dagen efter i St. Peterskyrkan.